Det forskningsområde, sexualpolitik och sociala frågor, som jag främst har ägnat mig åt innehåller flera viktiga områden. I min doktorsavhandling sökte jag besvara frågan om varför det svenska folket var ett av de första i världen som praktiserade födelsekontroll. I Testiklarnas herravälde ifrågasatte jag om den s.k. sexuella revolutionen var enbart till kvinnors fördel. Jag har skrivit artiklar om abortens historia och engagerat mig i kampen mot prostitution och pornografi både som skribent och som feministisk aktivist.
        Den forskare som intresserar sig för det svenska jordbrukssamhällets omvandling till industrisamhälle kommer oundvikligen att stöta på barnamordsfrågan, som också ingår i området sexualpolitik och sociala frågor. All den stund jag också som mycket ung hade hört talas om ett sådant fall, låg det nära till hands för mig att forska även i den frågan.  Fördelen med att det dröjde innan jag gjorde det, är att den moderna genusforskningen har skapat en mycket större förståelse än som tidigare fanns för hur det samhälle som föregick vårt var strukturerat och organiserat. Därmed har genusforskningen också skapat en utökad förståelse för barnamörderskan och den situation hon som ogift och gravid befann sig i. Denna förståelse innebär något mer än att tycka synd om den som råkat i olycka. Den innebär en utökad kunskap om hur det dåtida samhället fungerade från toppen till botten. Det var ett samhälle där den manliga dominansen inte blev svagare med tiden utan tvärtom allt starkare från mitten av 1600-talet tills det inte längre var ändamålsenligt i sin form. Det är där i denna vändningsprocess som kvinnans sexualitet blir problematisk. Hon förväntas vara modern och fri att inleda sexuella förhållanden utan att vara gift, men hon har inte rättighet att bli gravid och föda barn. Hur skulle den ekvationen gå ihop, när inga absolut säkra preventivmedel fanns och män hade rättighet att svära sig fria i faderskapsmål.
     Jag kan inte skryta med att själv vara någon konsekvent genusteoretiker. Jag har inte ens försökt tillämpa någon genusteori i min bok Flickebarnet i sävlådan en tragisk historia från det fattiga Sverige. Jag har skapat min bild av en kvinna som jag ser som ett offer för samtidens förändringar men även som en människa drabbad av ett sällsynt otursamt levnadsöde.

Charlotta bor på landet med sina föräldrar och sin bror Lollo. Det som berättas om dem hände för länge sedan, under några år innan andra världskriget bröt ut. Följ med in i Charlottas värld!

Charlotta och hennes värld är en charmig berättelse från 1930 -talet, en övergångstid mellan gammalt och modernt. Charlotta är född hemma i köket men lillebror på BB.  Vi får följa Charlotta i såväl vardag och fest som i svåra stunder då nära anhöriga dör. 

Charlotta växer upp i en familj som nyligen lämnat livet på landsbygden och etablerat sig som småföretagare i frukt- och grönsaksbranschen. Detta var en vanlig försörjningsutväg för jordlösa bondsöner, men hörde också samman med ett nyvaknat samhällsintresse för frisksport och vegetarisk mathållning. Charlottas föräldrar behöll dock en stark samhörighet med sin tidigare miljö. Charlottas liv och uppfostran präglas därför av seder, bruk och värderingar som mer hör hemma i 1800-talets bondemiljö än i modernismens trettital. 

Boken innehåller en del lite ålderdomliga ord, dessa är kursiverade, en ordlista på slutet förklarar dessa ord för de läsande barnen.

Boken vänder sig till barn i åldrarna 6-12 år, men kan även läsas av äldre barn.