Hjördis Levin - författare och historiker

Strax aktuell med den historiska berättelsen om Flickebarnet i sävlådan - en tragisk historia från det fattiga Sverige.

Hjördis Levin, författaren bakom "Flickebarnet i sävlådan - en tragisk historia från det fattiga Sverige" samt många fler titlar. Hjördis Levin, författaren bakom "Flickebarnet i sävlådan - en tragisk historia från det fattiga Sverige" samt många fler titlar.


Hjördis Levin är historiker och verksam i Stockholm som forskare, författare och föreläsare. Vid sidan av forskning och författarskap har hon varit aktiv inom den svenska kvinnorörelsen sedan mitten av 1970-talet. Hon har medverkat som föreläsare, medarbetat i tidskrifter, organiserat egna kvinnohistoriska konferenser och suttit i flera styrelser. För närvarande är hon styrelseledamot i riksstyrelsen för Svenska kvinnors vänsterförbund, en förening som firade 100-årsjubileum 2014. Hjördis Levin är också medlem i Sveriges författarförbund sedan 1988.
 
Hjördis Levin disputerade vid Umeå universitet på avhandlingen Masken uti rosen. Nymalthusianism och födelsekontroll i Sverige 1880-1910. Propaganda och motstånd. Lund (Symposion) 1994. Då hade hon redan gjort sig känd som författare till den feministiskt inriktade sexualpolitiska analysen Testiklarnas herravälde. Sexualmoralens historia. Stockholm (Akademilitteratur 1986, Natur och kultur 1989) och som medarbetare i Svenskt Biografiskt Lexikon, där hon har skrivit om ett flertal historiskt intressanta kvinnor bland andra Anna Hierta Retzius, Emilie Rathou och Elise Ottesen Jensen.
 
Boken Testiklarnas herravälde drog till sig en enormt stor publicitet, främst på grund av den kontroversiella titeln. Debattens vågor gick höga kring frågan om författarinnan ville införa allmänt samlagsförbud eller var enbart manshatare. 
    Hjördis Levin hade inte tänkt sig verken det ena eller det andra. Efter flera år med läsning av utländska forskare i ämnet, hade hon vant sig vid frispråkigheten i boktitlar och kapitelrubriker och blev högst förvånad över hur svenska kulturdebattörer reagerade. Debatten lugnade sig, boken påverkade seriösa läsare och bidrog till att radikalisera den sexualpolitiska debatten, så att nästan vilken boktitel som helst i den genren numera kan passera utan större allmän upphetsning.  
 
Hjördis Levin återvände därefter till det område där hon började sin forskarbana och färdigställde sin påbörjade bok Elisabet Tamm på Fogelstad. En radikal herrgårdsfröken. Lund (Symposion) 1989- Därefter fortsatte hon på fogelstatemat och gav ut Kvinnorna på barrikaden. Sexualpolitk och sociala frågor 1923-1936. Stockholm (Carlssons) 1997, samt en utvidgad biografi om Elisabeth Tamm: En radikal herrgårdsfröken. Elisabeth Tamm på Fogelstad – liv och verk. Stockholm (Carlssons) 2003.
 
Efter några års forskning om den kvinnliga nykterhetsföreningen Vita bandet, övergick Hjördis Levin till att forska och skriva om den ”vita slavhandeln”, ett dittills nästan helt okänt forskningsområde i Sverige. Detta arbete var omfattande och byggde nästan uteslutande på primärkällor i svenska Utrikesdepartementets arkiv. Resultatet publicerades i boken Kampen mot Vita slavhandeln, Trafficking i historiskt perspektiv. Stockholm (Gidlunds) 2015.
 

Bakgrunden till Flickebarnet i sävlådan - en tragisk historia från det fattiga Sverige. Hjördis Levins egna

Det forskningsområde, sexualpolitik och sociala frågor, som jag främst har ägnat mig åt innehåller flera viktiga områden. I min doktorsavhandling sökte jag besvara frågan om varför det svenska folket var ett av de första i världen som praktiserade födelsekontroll. I Testiklarnas herravälde ifrågasatte jag om den s.k. sexuella revolutionen var enbart till kvinnors fördel. Jag har skrivit artiklar om abortens historia och engagerat mig i kampen mot prostitution och pornografi både som skribent och som feministisk aktivist.
        Den forskare som intresserar sig för det svenska jordbrukssamhällets omvandling till industrisamhälle kommer oundvikligen att stöta på barnamordsfrågan, som också ingår i området sexualpolitik och sociala frågor. All den stund jag också som mycket ung hade hört talas om ett sådant fall, låg det nära till hands för mig att forska även i den frågan.  Fördelen med att det dröjde innan jag gjorde det, är att den moderna genusforskningen har skapat en mycket större förståelse än som tidigare fanns för hur det samhälle som föregick vårt var strukturerat och organiserat. Därmed har genusforskningen också skapat en utökad förståelse för barnamörderskan och den situation hon som ogift och gravid befann sig i. Denna förståelse innebär något mer än att tycka synd om den som råkat i olycka. Den innebär en utökad kunskap om hur det dåtida samhället fungerade från toppen till botten. Det var ett samhälle där den manliga dominansen inte blev svagare med tiden utan tvärtom allt starkare från mitten av 1600-talet tills det inte längre var ändamålsenligt i sin form. Det är där i denna vändningsprocess som kvinnans sexualitet blir problematisk. Hon förväntas vara modern och fri att inleda sexuella förhållanden utan att vara gift, men hon har inte rättighet att bli gravid och föda barn. Hur skulle den ekvationen gå ihop, när inga absolut säkra preventivmedel fanns och män hade rättighet att svära sig fria i faderskapsmål.
     Jag kan inte skryta med att själv vara någon konsekvent genusteoretiker. Jag har inte ens försökt tillämpa någon genusteori i min bok Flickebarnet i sävlådan en tragisk historia från det fattiga Sverige. Jag har skapat min bild av en kvinna som jag ser som ett offer för samtidens förändringar men även som en människa drabbad av ett sällsynt otursamt levnadsöde.

"Flickebarnet i sävlådan - en tragisk historia från det fattiga Sverige" av Hjördis Levin
"Flickebarnet i sävlådan - en tragisk historia från det fattiga Sverige" av Hjördis Levin

Flickebarnet i sävlådan - en tragisk historia från det fattiga Sverige

Sensommaren 1915 fick stadsläkaren i Jönköping magistratens uppdrag att förrätta ”besiktning och liköppning å döda kroppen af ett spätt flickebarn som anträffats flytande i Munksjön.”  Barnliket var inlindat i papper och ”låg inlagt i en sävlåda”. Obduktionen visade att hon hade andats. Lungblåsorna synas å de blekröda partierna öfver allt luftfyllda, skrev stadsläkaren i sin rapport.

Vem var flickebarnet? Hur hamnade hon i sävlådan? Vem kastade henne vattnet?

Flickebarnet i sävlådan är ett av de många barn som förlorade sina liv på grund av de svårigheter som många människor levde i kring sekelskiftet 1900.
Den här boken handlar om hennes mor, kvinnan som stod åtalad för barnamord.   Hennes livs historia liknar många andra kvinnors som åtalades för samma typ av brott, men är också unik genom den sorgliga bakgrund och tragiska framtid som var hennes öde.