Michel Koumi - författare

Strax aktuell med sin bok Brustna förhoppningar, en verklighetsbaserad migrationshistoria. I huvudsak
handlar boken om familjens vistelsen i Léfkara, Paris och
Stockholm, men den ger även en god inblick i västerländsk historia, och Cyperns historia och kultur fångas och gestaltas på ett målande vis i bokens första del.

Michel Koumi, författaren bakom "Brustna förhoppningar". Michel Koumi, författaren bakom "Brustna förhoppningar".

Michel Koumi bor i dag i Täby, Stockholm. Han föddes av cypriotiska föräldrar i Uleåborg i Finland 1939. På grund av Vinterkriget flydde familjen från Finland via Sverige till Cypern, där de stannade under hela andra världskrigets till dess slut. När de anlände till Léfkara var Michel, det äldsta barnet, knappt två månader gammal. 
     1952 gick han ut folkskolan i Léfkara och några få månader efter det åkte hela familjen till pappa som tidigare hade flyttat tillbaka till Helsingfors. Huvudorsaken var att de äldsta barnen skulle studera vidare. Michels mamma och hans syskon bosatte sig i Stockholm och senare flyttade även fadern dit. Michel tog studenten på Gubbängens Läroverk på helklassiska linjen och började sedan studera historia och samhällskunskap vid Stockholms Universitet. Han fortsatte sedan med klassisk och modern grekiska och slutligen med franska. Anledningen till att det blev just franska var att han har kusiner i Frankrike med vilka han har tät kontakt.
     Efter Stockholms Universitet började han studera teologi vid Universitetet i Uppsala och har specialiserat sig på Kristendomens historia. När han var klar med mina studier sökte han in på Lärarhögskolan för att bli gymnasielärare i religion och historia. Medan han studerade på båda Universiteteten arbetade han samtidigt som tolk i grekiska och franska på Stockholms Tingsrätt och hos Polisen. På somrarna reste han till Europas kulturstäder och besökte kulturella evenemang, katedraler och museer.
     Efter Lärarhögskolan arbetade han på Skärholmens gymnasium. Under tiden han arbetade där var han huvudlärare i religion, historia och filosofi och samtidigt ansvarig för de nämnda institutionerna. Mot slutet av sin lärarbana blev han också ansvarig för fortbildningen i humaniora för lärarna. I detta syfte gjorde de under några somrar resor till de viktigaste städerna i Klassiska Grekland, där han organiserade resorna och guidade deltagarna som deltog på kursen. År 2004 gick Michel i pension.
     Efter pensioneringen har han ägnat sin lediga tid åt att skriva familjens historia. Hans första bok hette översatt till svenska ”Fullmåne över Léfkara” och gavs ut på grekiska år 2010 på Cypern. Den fick ett hjärtligt mottagande, den statliga radion hörde av sig och det blev ett program på en halv timme och en TV- intervju på ca 15 min. Det handlade till mestadels om broderiernas roll för Léfkara och hela ön. Kort efter intervjun kontaktades han för att ge sitt tillstånd till att filma boken, men detta stoppades på grund av den ekonomiska krisen på ön. Inga nya kontakter har återupptagits sedan dess.   
     Efter detta har han fortsatt att skriva om familjens historia. Nu blev det en bok på svenska, Brustna förhoppningar, som handlar om familjens vistelsen i Léfkara, Paris och Stockholm. 

Brustna förhoppningar

Maria och Sinódoros bor i Léfkara, som tillhör Larnacadistriktet på Cypern. De gifte sig och efter bröllopet åker hon med sin man till Finland där han skall återuppta sitt tidigare arbete som broderiförsäljare i Helsingfors. Under slutet av deras vistelse i huvudstaden är det ständiga oroligheter, och under ”Vinterkriget” som börjar den 30 november 1939 erövrar Sovjet finskt territorium för att säkra sina gränser. Föräldrarna med sin son lyckas fly till Cypern, där hela familjen stannar kvar fram till andra världskrigets slut.
     På hösten 1946 åker fadern ensam till Helsingfors för att återuppta sitt forna arbete, medan modern,de tre barnen och en gammal mormor stannar kvar i Léfkara. Men broderiefterfrågan är inte som fadern hade förväntat sig och de ekonomiska problemen för familjen hopar sig. Nu blir modern tvungen att ta fullt ansvar för sina tre barn samtidigt som hon måste se till att hennes man hadr broderier att sälja. Men breven och framför allt pengarna dröjer alltför länge och utan dem kan hon inte betala sina sömmerskor.  
     Föräldrarnas dröm är att kunna ge sina barn möjlighet att studera. Mellan de två äldsta barnen och det tredje är det fem till sex år. Så när de två äldsta går ut folkskolan i Léfkara tycker föräldrarna att det är dags att åka till fadern i Finland. Tanken är att han skall fortsätta bo kvar i Helsingfors och sköta sitt arbete där och att resten av familjen skall bo i Stockholm. 
     En oktoberdag stänger de igen sitt hus i Léfkara och åker i väg. På vägen till Stockholm stannar de i Paris för att lämna sin gamla mormor i en av sina söners vård. Det skulle bli en tillfällig lösning trodde de, men så blir det inte. Framme i Stockholm möter de på stora problem. Det finns inga lägenheter att hyra och att köpa var det inte tal om av ekonomiska skäl. Därför lever de ett kringflackande liv från boende till boende under flera år. 1960 får de äntligen egen lägenhet och snart flyttar fadern till sin familj i Stockholm. Men broderierna fortsätter att sälja dåligt.

Allt som skildras i Brustna förhoppningar har hänt i verkligheten, även det som gör ont att nämna, ingenting är fiktivt. De grekiska namnen är skrivna så som de uttalas på Cypern.
     Berättelsen i romanen kan delas i 3 delar.
     Kap 1-5 utspelar sig under andra världskriget i Léfkara och fadern är då med familjen där.
     I kap. 6-12 är fadern i Helsingfors, medan modern och barnen är i Léfkara och våndas över att brev och pengar inte kommer i tid.
     I kap. 13-17 är modern och barnen i Stockholm. Fadern arbetar i Helsingfors och kommer ofta på korta besök till sin familj. Här skildras vad det innebär att komma till en stad där moralen är annorlunda än den man är van vid, familjens kamp att lära sig svenska och moderns förfäran över att inte ha ett stabilt boende. När de så småningom får en egen hyreslägenhet förbättras moderns trivsel avsevärt.      

Romanen börjar med en inledning där Léfkara och broderinäringen presenteras, och en avslutning där bland annat ämnet assimilation tas upp. Michel Koumi har varit noga med att språket ska vara enkelt och lättbegripligt och har därmed undvikit alltför många citat. Under hela romanen är det jag-personen som berättar. Svåra ord förklaras etymologiskt, men det är inte enbart huvudpersonerna som är viktiga i romanen.  Viktiga historiska händelser får en naturlig beskrivning i berättelsen, bland annat valda delar av Cyperns historia där filosofi och teologi  har spelat en viktig roll för ön under den apostoliska tiden i kristendomen. Och så det viktigaste: Under många hundra år av främmande herravälde har människorna på Cypern inte lärt sig att stå på egna ben och därmed hamnat i klorna på rovgiriga främmande politiker, vilket är det mest utmärkande för alla länder som har råkat ut för kolonialmakternas styre. 
     Brustna förhoppningar rör sig om en ordinär migrationshistoria, en historia som gick snett för Michels mamma för hon räknade inte med att stanna i Sverige för alltid. Barnen valde att ägna sig åt studier och långa studier tar lång tid.  För barnen omvandlades Sverige under denna tid från att vara ett utland till att bli deras hemland - som de inte ville lämna.